Jag har jobbat hela helgen och ja, jag är något trött. Kanske inte så trött som jag trodde, inte i huvudet i alla fall, men däremot i kroppen. Så jag hoppade löpningen. Känns som om jag bara sliter på kroppen. Ska se om en kompis hinner med en promenad senare, men annars får det vara. De här veckorna som kommer är jag medveten om att jag inte kommer att hinna träna så mycket som jag kanske önskar men det är för att jag kommer att jobba så pass mycket. Får ta igen det i juni istället. Det är liksom tre veckor som det handlar om, och om det är så att det blir ett till två pass löpning i veckan så får det vara så.
Helgen har iaf gått bra. Tungt jobb men roligt. Iaf igår. Lördagen kändes ganska tråkigt, och jag känner mig ganska utanför på det jobbet. Alla andra som jobbar där jobbar mer än jag och ska jobba hela sommaren. Där kommer jag som bara ska jobba några helger. Aja, det blir väl bra. Pengar i alla fall, och det är det som är viktigast. Det var klubbtävling på golfen så jag och en till kille hade hand om den bokningen på övervåningen, med buffé. Lätt som en plätt. Avduket var däremot ganska tungt. Vi var som sagt på övervåningen, med den lång, sned stentrappa till bottenvåningen. Vi tog de största brickorna, typ närmare en meter långa och lassade på. Jag orkade knappt bära men när man måste så..
I går, underbar middag och underbart pass (förutom en stunds aggression över trasiga strumpbyxor). Jag började klockan ett och fick stressa igenom uppduket då vi var ont om folk. När middagen väl var på gång att starta, blev man lycklig för att man fick jobba med den bästa killen på stället. Älskar att jobba med honom, det går så bra och han är bara för underbar (och om någon reagerar på att jag inte borde skriva så om andra killar, han är såå bög, så det är ingen fara;)...). Sen hade vi underbara gäster, internationella så man fick snacka engelska hela kvällen vilket jag tycker är himla roligt! Mycket afrikanska gäster på mitt bord, och de var bara underbart trevliga!
Under dessertparaden hände en rolig grej. Eftersom det var en hel del nya som jobbade visste självklart inte alla riktigt hur det går till. Under dessertparaden (som man går två och två i bredd), sprang min kompis ifrån mig, och där dum som jag var försökte jag springa ikapp. Där var det vips ett trappsteg och Sara stod i luften, snubblar som jag vet inte vad och lyckas till och med få ut något slags skrik, tar tag i armen på hovmästaren som tack och lov stod vid sidan om och lyckades hålla mig på fötter. Otroligt nog (eller proffsigt nog, välj själv), lyckades jag hålla hela desserten kvar på fatet vilket känns omöjligt när man tänker på vad jag höll på med.
Men allt som allt, igår en rolig kväll. Kom dock hem klockan ett och det blev ynka 4 timmars sömn. Men men.. smällar man får ta.
Idag hade jag besök från min lärare som skulle bedöma mig när jag handledde barnen i en aktivitet. Aktiviteten var att gå ut i skogen och leta efter djur i en djurpark (inhägnat område med snöre och utplacerade gosedjur). Allt gick jättebra, jag letade tillsammans med barnen och de tyckte det var så roligt. Efteråt pratade vi om vilka djur som vi hittat, vilka färger de hade, räknade lite och sjöng några sånger till några av djuren (bä bä, imse vimse). Det var faktiskt riktigt roligt, även om det kändes lite dumt att ha en som bedömmer en med sig..
Efteråt var det dags att prata om hur jag kände det på förskolan, hur handledaren kände det med mig och hur min lärare kände att aktiviteten gick.
Och jag har nog aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv! Han var helt otroligt snäll (självklart är allt sant!!), och han har läst av mig helt rätt och såg alla de detaljer och saker som man försökte tänka på själv.. Det var riktigt roligt att höra..
Slut kommentaren som han skrev på bedömningslappen lyder:
Du är mycket spontan med barnen, mycket glad och "vaken". Du möter dem mycket väl, talar väl med dem och möter dem på ett bra sätt!!
Så jag är glad.
Nu sitter jag i köket, sambon sover på soffan och jag måste plugga, har så himla mycket att göra denna veckan.. I ugnen står ugnspannkakan som jag slängt ihop (sambon kommer nog inte bli glad när han märker att det blev en del grahamsmjöl i, men då skulle han ha gjort den som det var sagt!), och väntar på att den blir klar, är riktigt hungrig.
Om två dagar får man se hur det gått med löpning och mat en vecka till då. Och jag vet inte vad jag ska hoppas på, självklart hoppas jag på minus, men då jag inte räknat ordentligt, man har ätit lite extra när man sprungit långt och så, så vet jag faktiskt inte.. Men håll tummarna!
Nu ska jag läsa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar