Vilovecka?

Sitter just nu i skolan och försöker få tiden att gå.. Vi har varit här sedan nio och det börjar bli lite segt. Inte lika engagerad till att jobba på just nu.. Klockan tre har vi ett seminarium med mer information inför praktiken.

Började alltså skolan i måndags.. Sista terminen. Fy tusan vad skönt. Vi har denna vecka haft varje dag heldagar och jag är inte lite trött. Fullspäckade dagar med inte så intressanta föreläsningar och tung information. Samtidigt som man försöker få ihop en sjysst frågeställning och ämne till uppsatsen.. Man är slut i både kropp och huvud.

Men vi har kommit en bra bit på vägen. Det är ju ändå det svåraste att hitta på ämne och veta hur vad vi ska fokusera. Men vi är motiverade och ser fram emot att börja. Idag har vi letat litteratur som vi förmodligen kan använda oss av.
Nästa vecka går vi ut på praktik i fem veckor och vi har bestämt oss för att ha lite hemläxa vad gäller examensarbetet, så att vi ligger lite före när vi sen återkommer till skolan.

Eftersom det varit väldigt långa dagar i skolan, har det (tyvärr) inte blivit någon träning denna vecka.. Jag insåg i början av veckan att även om jag två av alla fem dagar har möjlighet att träna, så orkar man inte. Så jag bestämde mig för att ta en vilovecka, då känns det mer som om jag bestämt att inte träna istället för att jag inte kan träna. Blir dubbelt så hårt nästa vecka istället.

Ser faktiskt fram emot praktiken. Blir dagliga rutiner, och jag vet att jag till iaf 90% kommer att kunna träna. Och det är tryggt.
Vi har inte allt för mycket uppgifter, det tror jag kommer gå bra, men istället har vi en hemtenta som ska göras. Känns så där, boken som har med hemtentan att göra är inte intressant för fem öre. Men det ordnar sig det också. SISTA TERMINEN!! WOOOHOOO!!

Jag ser fram emot hösten, att få skriva uppsatsen tillsammans med min bästa vän. Jag ser fram emot att bli klar förskollärare. Jag ser fram emot examensfesten.
Samtidigt som..
Jag är orolig att det ska bli tungt att skriva uppsatsen. Jag är orolig att inte få något jobb. Jag är orolig över att inte kunna spara ihop tillräckligt med pengar till både räkningar sen när jag inte får CSN och till festen.
Blandade känslor. Men jag vet att det ordnar sig. Det gör det alltid.